Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om Kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att använda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. På lärarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med Kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen använder sig av metoderna Göra- Pröva och Tänka- Tala, en så kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebär det att eleverna får med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik där på en skola i en svart traditionell kåkstad, kunde jag inte låta bli att ta tillfället i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan världsdel.

Vårt syfte med detta examensarbete var att få insikt i vilka metoder som används för att föra in eleverna i det matematiska språket. För att få reda på detta har vi använt oss av litteratur kring ämnet, enkäter till pedagoger och läromedelsförfattare och vi har i två klasser gjort observationer, där vi iakttagit lektionstillfällen i matematik. Resultatet från våra studier visar att både pedagoger och läromedelsförfattare anser att Kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska språket för eleverna..

I denna uppsats får läsaren ta del av hur dagens lärare arbetar för att uppnå kraven i den relativt nya läroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen är att ta reda på om, eller hur, lärare idag gör för att matematikundervisning i årskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt återfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vår undersökning kan sammanfattas till att färsk kunskap, och rätt kunskap är A och O vid matematikundervisning..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.

I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö. Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling. Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning. Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Uppsatsens titel: Kreativ kommunikationsstrategi riktad till ungdomar- En jämförande fallstudie av golf och innebandySeminariedatum: 2007-06-07Ämne/kurs: FEK 582, C-nivå 10 poängFörfattare: Henrik Gunnarsson, Claes Thenfors, KristianPennermanHandledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Fem nyckelord: Golf, innebandy, ungdomar, kreativkommunikationsstrategi, varumärkesimage Syfte: Syftet är att ställa individuella idrotters förbund ochföreningar mot lagidrotters förbund och föreningar för attse huruvida deras kreativa kommunikationsstrategi riktadmot ungdomar skiljer sig åt. Metod: Jämförande fallstudie av golf och innebandy.Datainsamling har skett genom kvalitativatelefonintervjuer med ansvariga inom respektiveidrottsförbund och på föreningsnivå. Teoretiska perspektiv: Teorier med fokus på kommunikation, musik, varumärkesimage, kändisar och media. Slutsatser: Innebandyn arbetar mer målinriktat än golfen,med kreativ kommunikationsstrategi riktad till ungdomar..

En undersökning om hur en fortbildning på 5 poäng i matematik har påverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har påverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfällen med matematik efter kursen..

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Syftet med vår rapport var att kartlägga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att få en bild av vad lärarna anser att tala matematik är. Undersökningen genomfördes på en skola i Haparanda hösten 2005 med elever från år 6-9 samt deras lärare i ämnet matematik. Vi har använt oss av enkätundersökningar och observationer för att få en helhetsbild av läget. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarna anser att det är viktigt att tala matematik men att undervisningens uppläggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har även kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Arbetet handlar om vad förskollärare i förskoleklass har för syn på ämnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse när det gäller förskollärarnas sätt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss påverkan är eget intresse för ämnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Vi har under våra praktikperioder i gymnasieskolan uppmärksammat att intresset för matematik i många fall är lågt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar också den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen påverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor på Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i Luleå Kommun. De mätinstrument vi använt oss av är skriftliga enkäter samt observationer.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.